Sticans Fotoblogg
Återblick femte delen
Det är 1991 och året börjar med en födelsedag, Giovanna fyller ett år och det firas med ett stort kalas hemma i Aspudden.
Här är det koncentration som gäller Nikon 801 35-135 mm. Kodak Ektachrome
Eller se världen från den ljusa sidan Nikon 801 35-135 mm. Kodak Ektachrome
Vintern och våren "gick på i ullstruporna" om uttrycket tillåts, med arbete och åter arbete. Mitt dagliga värv bestod i arbete med hissar. Det låter kanhända inte så speciellt märkvärdigt, och det är det inte heller. Ofta var det ett tungt, smutsigt och stressigt arbete, men det var ett jobb att försörja sig på. För precis 50 år sedan(1959) började jag i den här branchen, på ett företag som heter Kone Hissar. Men tyvärr så har jag inte dokumenterat det med så mycket bilder. Det är ju stor synd och skam men jag tog några bilder i samband med en fotokurs där det gällde att fotografera sin vardag.
Från början(hösten 1959) så bestod arbetet i att montera hissar i bostadshus, på sjukhus, i skolor, på olika industrier, i kontorsfastigheter, på hotell, i kyrkor och i tunnelbanan. Det finns säkert andra byggnader som också har fått en hiss installerad av mig, och ibland var arbetsplatserna långt utanför Stockholm. En hel del arbetsgivare har jag arbetat hos, t.ex. Kone, ASEA- GRAHAM, Otis och Thyssen, en tid hade jag en egen firma. Men de sista åren jobbade jag med servicearbete, vilket innebar underhåll, felsökning och reparation av hissar, och detta höll jag på med till jag gick i pension.
Det är kanske ett bra uppslag till ett särskildt kapitel i min tillbakablick, att bilddokumentera mina forna arbetsplatser. Kanske bara i Stockholm med omnejd till att börja med, för jag har monterat hissar från Luleå i norr till Värnamo i söder. Tanken är lite lockande att göra en ny tidsresa med en modern kamera. Vi får ta oss en funderare på saken.
Under vintern köpte jag ett nytt zomobjektiv Nikkor 80-200mm. 1:2,8 hos min fotohandlare Facil Foto. Ambitionen var naturligtvis att kunna ta lite bra närbilder, och det lyckades väl ibland. Men jag upptäckte att det var ingen lätt uppgift att handhålla kamera och objektiv. En annan sak var att det saknades stativfäste på objektivet, så jag blev tvungen att montera kamerahuset på stativet och då ville "ekipaget" gärna sjunka eftersom det blev väldigt framtungt.
Sedan blev det midsommar och Lena och jag åkte till Rönninge By, en gård här i Täby, som ligger naturskönt vid Rönningesjön, och där firar man midsommar på traditionsenligt vis. Fotografen nedan i bildens högersida var en välkänd Täbyfotograf Gustav Hansson. Han har haft utställningar här i Täby och han gav även ut en bok om Täby1986 "Natur i Täby". Gustav Hansson blev 85 år.
I början av juli så åkte Henrik (som är Lenas son) och jag, till Kebnekaisefjällen för en veckas semester.
Vy över Kebnekaise och Tolpagorni från sjön Ladjojaure 1991 Nikon 801 Obj. 35-135 mm. Kodak Ektachrome
Vi startar från Nikkaluokta och vandringen går fram till sjön Ladjojaure där vi åker båt några kilometer, för att sedan fortsätta till fots igen fram till Kebnekaise fjällstation.
En vandring upp genom Tarfalladalen ger lön för mödan med vackra och mäktiga glaciärbilder.
Henrik ville som tack för resan till Kebne förära mig boken "Mitt Lappland" av den välkände fjällfotografen Sven Hörnell. Det var ett verkligt praktverk med så fantastiska bilder så jag köpte en bok till av Sven Hörnell, "Subarktiskt land".
Året därpå hade jag anmält mig till en naturfotokurs i Kall bakom Åreskutan, men så blev min pappa sjuk, han fick en stroke och blev förlamad i höger sida. Så det blev att avbeställa den resan. Han hamnade så småningom på Dalens Sjukhus där han skulle rehabilitera sig. Det innebar en del extra arbete för mig att hjälpa mina föräldrar.
Men istället tänkte vi prova att bo på STF:s vandrarhem under semestern, så vi åkte vi till Öland , Glasriket och sedan till Skåne. På Öland så bodde vi först i Böda. Sedan fortsatte vi till Orrefors där vi besökte en del glasbruk. Vi drog vidare via Blekinge och Asarum till Backåkra i södra Skåne.
I Glasriket reste vi runt bland glasbruken och gjorde ett och annat fynd både på Orrefors, Kosta och Älghult. Bl.a. snygga wiskeyglas, aromglas och vackra konstglas.
Under sensommaren blir vi medlemmar i Åkersberga Golfklubb, och vi börjar om igen efter några års uppehåll. En del förändringar hade skett sen vi senast spelade så vi fick börja med att ta ett "Grönt Kort" . Det blev inte så mycket bilder tagna p.g.a. en massa golflektioner. Men högtidliga händelser blev trots det dokumenterade.
Den 30 augusti kommer Martin till världen , och morfar tar några bilder med kameran.
Martin kanske 9 dagar gammal Nikon F 801 35-135 mm. Kodak Ektachrome
Det finns inget att berätta om några nya kameraköp t.ex. jag ligger lite lågt för tillfället. Nu är det golfklubbor och bollar som har prioritet. Men jag ligger inte på latsidan när det gäller fotografering, men det blir mest bilder på barbarnen nu.
År 1993 fyller min pappa 80 år och det firas på en liten resturang i Hammarbyhöjden inte långt från mina föräldrars bostad, och jag får äran att fota hela tillställningen. Det blir en del bra bilder men dom i likhet med många andra foton ligger nedpackat i kartonger. Det är först nu som jag får ändan ur vagnen så att säga och gör något av dom.
Pappas 80-årsdag Nikon F 801 35-135 mm. Kodak Ektachrome
Detta är dom sista bilderna på mina föräldrar under hösten 1993.
Senare under hösten blir min mamma sjuk, och på Trettondagsafton den 5 januari 1994 avlider hon av en hjärtinfarkt. En månad senare den 12 februari så dör min pappa efter en lång tids sjukdom . Det blev plötsligt väldigt tomt när båda föräldrarna går bort med så kort mellanrum. Nu får jag och min bror mycket att ta i tu med. Lägenheten skall tömmas och bouppteckningar skall upprättas. Men allting går bra, och i en byrålåda hittade jag en massa foton från min och mina föräldrars ungdom.
Nu 15 år senare har jag börjat gå igenom alla foton, och det finns inte några negativ sparade, men bilderna är uteslutande svartvita och håller ganska bra kvalitet.
I april 1994 så kom Julia till världen, det är Lenas första barnbarn och det blev naturligtvis mycket roligt för oss.
Nikon F801 35-135 mm. Kodak Gold
1995 och 1996 spelar vi mycket golf och jag reser på en golfresa till Algarve i Portugal. Det är Åkersberga Golfklubbs seniorer som arrangerar den resan och jag hinner ta några bilder vid ett besök på Sagres.
Sagres klippor 1996 Nikon F801 35-135 mm. Kodak Gold
Fiskare på Sagres klippor 1996 Nikon F801 35-135 mm. Kodak Gold
Senare under 1996 byter jag golfklubb till Arninge GK som ligger väldigt naturskönt vid Ullnasjön i Täby. Det innebar rent praktiskt att vi fick en mycket kortare väg till klubben. Lena hade gjort bytet något år tidigare.
Nästa år1997, präglas väl främst av två saker,det ena är att jag och min svärson Thomas under våren bestämde att åka till Kebnekaise, och i början av juli drog vi iväg samma rutt som jag gjorde 1991. Vi stannade en vecka och gjorde dagsutflykter från Kebnekaise fjällstation till Tarfalla och ett försök att nå toppen från den "Västra leden", samt några andra utflykter i omgivningarna. På kvällarna åt vi och drack gott på den trevliga resturangen som finns på anläggningen.
Kebnekaisemasivet från Tarfalladalen 1997 Nikon F 801 35-135 mm. Kodachrome 200.
Tarfallasjön och Kebnepakteglaciären i bakgrunden Kebnepakte Kaskasatjåkka 2076 m.ö.h. Nikon F 801 35-135 mm. Kodachrome 200
Det andra var att jag gick i pension fr.o.m. den första juli. Det kändes liksom att bara gå på semester till att börja med, men när det gått fem veckor så började jag inse att nu fanns det inget jobb att återvända till. Faktiskt så började hjärnan att fundera om det var så här jag hade tänkt mig. Lena hon återvände naturligtvis till sitt arbete, medan jag satt kvar vid frukostbordet och kunde äntligen få läsa färdigt morgontidningen. Dagarna fortsatte i allmänhet ute på golfbanan där träffade jag fler lediga gubbar, och vi spelade några hål (oftast 18) och satt sedan på klubbresturangen och diskuterade dagens rond.
Men sedan kom vintern och då inställde sig frågan. Vad gör jag nu då? Har man ett litet hus så finns det ju alltid något att göra, men det mesta är nog sådant som skall göras utvändigt. Men förutom att handla, laga mat och städa, som jag nu blivit anförtrodd att göra, så blev det en massa tid över. Då kom jag på att försöka mig på att måla akvarell, men jag insåg snart att det var ganska svårt, så jag behövde nog förkovra mig kanske med någon kurs om det skulle bli något bra med måleriet. Men någon kurs har inte blivit av ännu, så man kan gott säga att jag givit upp det nu.
Det är nog dags för en avrundning av det här avsnittet, för nu är vi framme i slutet av 1997 och dom följade åren präglas framför allt av mycket golfspel och engagemang i klubben. Men det fotograferas också, men kanske något mindre nu än tidigare. I mitt föregående avsnitt utlovade jag att berätta om när datorn kom in i min värld och det digitala mörkrummet tog plats. Tyvärr så fick det inte plats nu men jag återkommer förhoppningsvis med det i nästa avsnitt före jul hoppas jag.
Ha det gott
Stig
Om jag varit lika begåvad som du när det gäller akvarellmålning är jag osäker på om jag någonsin skulle brytt mig om att fotografera :-)
Det är jag som får tacka så mycket för dina vänliga ord om mina små akvareller. Roligt att det väcker minnen för det har det även gjort hos mig när jag letat bland dior och neg.
Jag får önska dig en riktigt God Jul.
Stig
Det är ju några år sedan jag var där men det är väl inte omöjligt att jag återvänder någon gång i framtiden.
Jag önskar dig en God Jul
Stig